Slemmigt vatten
En vattendjävul [1] är ett fenomen som uppstår när en stoftvirvel kommer ut över vatten och reser en vattenpelare på upp till flera meter. De uppstår oftast vid klart väder, vindstilla och varmt där kraftigt soluppvärmd markyta medför uppåtgående vindar i en virvelrörelse på ett begränsat område som sedan rör sig ut över vattnet.
Dust devil svenska
En vattendjävul[1] är ett fenomen som uppstår när en stoftvirvel kommer ut över vatten och reser en vattenpelare på upp till flera meter. De uppstår oftast vid klart väder, vindstilla och varmt där kraftigt soluppvärmd markyta medför uppåtgående vindar i en virvelrörelse på ett begränsat område som sedan rör sig ut över vattnet.
Gröna slemklumpar i sjön
– Det är en vattendjävul, eller stoftvirvel som det också kallas, säger han till Aftonbladet. Det ska inte förväxlas med en tromb som börjar under ett cumulunimbusmoln och letar sig ner mot marken. 
Stoftvirvel
– Stoftvirvlar, som det kallas, är ganska vanligt. När dessa virvlar lämnar mark och drar över hav eller sjöar kallas det för en vattendjävul. Hur farligt är tromber? Kraftiga uppåt- och nedåtvindarna i molnet gör sedan att den rullande cirkulationen vrids och blir stående. Virvelvind i vatten
djävul. djävul är en varelse som sägs stå för allt det onda. Inom judendom och kristendom kallas. (16 av 109 ord). › Jättelik "vattendjävul" drog
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv. [ 1] Det vetenskapliga namnet är divätemonoxid eller diväteoxid (se även diväteoxidbluffen). Det latinska namnet aqua används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter. [ 2]. – Det är en
Vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga artiklar presenterar resultatet av forskningsstudier och är skrivna av forskare och forskarstuderande. Den huvudsakliga målgruppen är andra forskare. Ofta är syftet också att dela sin forskning internationellt. Detta innebär att vetenskapliga artiklar ofta. Två till sjukhus efter lägenhetsbrand
De tempus som tillhör dåtidssystemet är: preteritum (då) preteritum perfekt (före då) preteritum futurum (efter då). Alla dessa tempus har en stark koppling till en bestämd tid i dåtiden. Denna tid pekar man vanligtvis ut med ett tidsadverbial. Preteritum perfekt kallas ofta för pluskvamperfekt. Preteritum futurum kallas ibland för.